Ut och äta

Hejsan! Idag, efter en ovanligt produktiv och icke-lat morgon, packade jag min lunch i en låda och traskade iväg till Puolalaparken för att mumsa i mig. Alltså, varför har jag inte ätit lunch där tidigare? Sådär halvpiknik och egentid. Helt sjukt skönt. Naturen gör under. Inne i en lägenhet blir det lätt att man känner sig instängd eller på något sätt isolerad, men i en park eller skog eller på en strand är man fri. Idag var jag fri och maten smakade typ bättre än någonsin. Tror det får bli en sådan middag med pojkvännen innan han drar iväg på resa nu i veckan.

Publicerad idag kl. 11:40

Lyckopiller

För att vara helt ärlig är jag en ganska negativ person. Dessutom ser jag så mycket fel i världen och blir arg och ledsen. Samtidigt som nyheter och sådant är viktigt kan det nog verkligen dra ner humöret. Jag hatar rasister och rasism och kan sitta i timtal och skrika in i väggen för att jag inte förstår hur de tänker. Men gör det mig lyckligare? Gör det mig glad?

Nej nej nej nej nej.

Att ta in för mycket av det råa och hemska om händer i världen gör mig olycklig. Jag börjar må dåligt. Det är viktigt att vara medveten om vad som sker men det skall inte få påverka en så att man känner sig grå. Och mycket av det jag tänker på gör mig grå.

Så nu då, vänner. Nu. Jag har bestämt mig för att bli positiv. Jag vill se allting från den ljusa sidan för jag vill vara en solstråle. Jag vill skratta och ha så roligt som jag bara kan och sitter jag hemma och är arg för att Trump är en idiot lär jag inte bli särskilt lycklig. Min åsikt om honom blir inte att jag skulle gilla honom bara för att jag sluta tänka på honom, utan snarare låter jag inte honom komma på mig och tränga in sig i min hjärna. För då blir jag ledsen. Jag skulle kunna skriva trehundra sidor om hur mycket jag avskyr den mannen men jag tänker inte göra det. För nu tänker jag bara se det ljusa i allt och bli glad.

Och så vill jag ännu tacka Janni Delér för att hon lyckats odla denna lilla positiva tanke i mig. Hon är kanske den mest laid back och glada person jag någonsin skådat, utan att hon skulle verka det minsta falsk. Hennes videobloggar är rena rama lyckopillret och får mig att vilja leva min dröm. Så som söndagsavslutning tycker jag absout att ni skall kolla på hennes glada videor som jag placerat högst upp i inlägget. En skön och fin person rakt igenom, det är hon.

Ha det gottttt!

Publicerad igår kl. 20:00

Sunkig trasa

Jag har två trasor för köket. Båda återanvänbara och därmed långlivade. Jag kan slänga med dem i tvättmaskinen och behöver aldrig kasta dem i soporna. Om de någon dag går sönder eller rivs i bitar i ren frustration, då kan de sorteras som textilier. Men tillsvidare är de i mitt kök och hjälper mig leva Zero Waste.

Problemet (med alla trasor) är dock att de ibland börjar lukta så förskräckligt illa. Ibland går lukten inte ens bort i tvätten. Så då kör jag min all time-ekolifehack och kokar upp lite vatten i en kastrull, stänger av plattan då det börjar koka, lägger i min trasa och låter den stå i ca 3 minuter. Därefter plockar jag upp den, sköljer med kallt och gnuggar i diskmedel eller tvål och sköljer ytterligare en gång i kallt. Lukten, fettet och bakterierna är borta!

PST: Det här fungerar också på engångstrasor om man vill att de skall hålla längre. Bättre och billigare är hur som helst dessa återanvändbara trasor, så satsa på sådana. Man kan även göra egna av gammalt tyg.

Publicerad igår kl. 12:00

VLOGG: På språng i Helsingfors

Igår filmade vi en hel del i Helsingfors och även om jag också nu pratar en del om Zero Waste tycker jag att det här inlägget är lite mer laid back än de övriga. Så ser ni också min riktiga sida, som jag faktiskt inte vet om den kommer fram i bloggen. Det är intressant det där. Hur upplever ni mig? Är det överhuvudtaget ens nära hurdan jag är på riktigt eller får man en helt fel bild av mig i och med vad jag skriver? Nyfiken! Hur som helst, kolla ända till slut för jag lämnade kvar några bloopers...

Publicerad 24.09.2016 kl. 11:01

Helsingfors igen

Vi åkte till Helsingfors för att bara ta det lugnt och bli inspirerade av staden men pojkvännen hade tenter att läsa till så vi stannade bara en natt, i stället för tre. Inget fel med det, vi hann med massor och nu jobbar jag på följande videoblogg, hurra! Är riktigt TRÖTT med stort t (och r och ö och t och t) och kommer troligtvis slockna ungefär... nu!

Gonatt!

Aj just det! Nästsista bilden är från det vackraste loppiset jag någonsin sett, Relove. Min kompis Stina har kläder till salu där så... you know what to do!

Publicerad 23.09.2016 kl. 22:53

Big City Life

Big City Life av Mattafix går på repeat i mitt huvud. Och på många sätt är det inte en helt konstig sak, eftersom jag på sistone tänkt mycket på den stad jag bor i. Åbo. Här har jag fötts, vuxit upp, blivit kär i min pojkvän och blivit den jag är idag. Åbo är en stad jag känner en sådan otrolig hatkärlek för att jag inte vet varken ut eller in ibland. Ibland älskar jag att strosa runt och se på hus och hälsa på bekanta (för finlandssvenska ankdammen i Åbo är kanske den minsta i hela världen och man ser alltid någon bekant när man är påväg någonstans) och ibland hatar jag att jag inte är en i mängden utan den personen som alltid är på samma buss, alltid går i samma butik, alltid gör samma sak på samma ställen.

Jag vill göra något nytt och uppgradera mitt Big City Life till ett ännu större sådant och bo i New York eller Helsingfors eller L.A. Jag behöver det nu och känner en sådan ångest att jag får kramp. Är det någon annan som känner lika? Jag behöver vara en del av något större, jag vill vara en person som kan vara osynlig i en annars så offentlig värld. Men i Åbo är jag naken. Jag är "den där som studerar på samma linje som jag" eller "hon som är kompis med min pojkväns kompis". Jag vill komma bort från småstadskomplexet ens för en stund. Bo en månad i en bohem Helsingforslägenhet med breda fönsterbräden från 1900-talets början. Ha ett eget halvfärdigt konstnärsutrymme i Brooklyn. För allt känns fel just nu.

Publicerad 23.09.2016 kl. 08:00

Kritikern

Att ha åsikter om sådant som anses viktigt och etiskt - som i mitt fall miljön - är verkligen härligt, härligt, men farligt, farligt. Det finns alltid någon som vill trycka ner en till marken och få en att förstå att man bara är väldigt enkel och har fel. Det finns vissa återkommande kommentarer som jag försökt blunda för men som jag inte längre orkar med. Så här kommer några svar på tal.

Köttindustrin är den största miljöboven, varför är du inte vegan?

Jag är för det första medveten om det här, vilket det alltid känns som att man måste påpeka för att folk skall förstå. Jag är medveten om att köttindustrin är extremt ohållbar och att fotavtrycket blir väldigt stort då man föder upp bl.a. kor. JAG VET, ok? Men av någon anledning skall man alltid kommentera det, oberoende vad diskussionen gäller. "Undvik plast" - "Ja, men kött är värre! KÖTT ÄR VÄRRE!". Eller "Jag försöker undvika att köra bil i onödan" - "Kanske du skulle bli vegan i stället?".

Av någon orsak verkar det som att alltför många idag tror att enda lösningen är att man blir vegan. Och jag förstår inte riktigt hur man resonerar då, för det finns nog veganer som t.ex. röker, köper plast, flyger, kör bil, använder simbassäng och så vidare. Så varför är det då tillåtet att alltid kommentera en person som anser kött vara helt okej eller rentav gott? Jag tycker inte att veganism är lösningen på allt. Jag tycker inte heller att bojkott av flyg är lösningen på allt. Däremot tycker jag att balans är det som krävs. Och det har jag ganska långt uppnått. Jag har minskat mitt intag av animaliska produkter helt brutalt mycket. Jag äter väldigt ofta veganskt men ibland äter jag kött, ost, smör, grädde, mjölk, ägg osv om jag blir bjuden på det eller känner för det. Jag är inte en nolltoleransvegan, utan en deltids-sådan. Och det tycker jag att är okej. Ändå kommer det kommentarer gällande honung jag använder, kött jag nämner och så vidare. Jag får inte göra ett enda snedsteg, för grönsakspolisen är snabb med att kommentera mig i allt jag gör.

Sakta men säkert har jag börjat bli ganska fruktansvärt trött på det här. Varför skall man alltid föra krig mellan de personer som anser att djurproduktionen borde avslutas helt och de som ibland vill ha kyckling för att de gillar det? Varför går det inte ett krig mellan alla andra "dieter" då också? För att det är dumt. Det är dumt att gnälla på andra konstant och, genast man kan det, slänga in en vass kommentar om hur mycket någon person förstör vår jord genom att äta djur. Varför skall det vara accepterat att tracka ner på folk? Fattar bara inte.

Och tro nu inte att jag tycker att djurproduktion är etiskt på något vis, nej det gör jag inte. Men jag skulle inte i världen heller ogilla en människa för att den äter djur. Däremot ogillar jag människor som är elaka. Så låt folk vara. Låt dem äta vad de äter och vill du verkligen förändra dem - inspirera dem då hellre i stället för att skrika åt dem. Så jävla opedagogiskt.

Du har inte riktigt förstått helheten, [föremål X] är faktiskt jättedåligt för miljön!

Ofta får jag höra att jag inte riktigt förstår allt det där med klimatförändring. Att det jag säger är för svartvitt. Att jag nog inte vet så mycket om det jag pratar om. Men hörni, visst vet jag. Jag vet massor som jag inte för en sekund ens skulle orka skriva hit. För det är mycket och det är komplicerat. Svåra grejer. Svåra grejer som jag vet så mycket om.

Säger jag att Zero Waste är viktigt (el.dyl. kommentar) är det lätthänt att någon kommenterar att plast och avfall inte är problemet, utan att [föremål X] är det vi borde fokusera på i stället. Att skjuta undan ett problem för att det också finns andra problem är lika dumt och idiotiskt som "All lives matter"-demonstrationerna i USA. Jag vet att inte t.ex. Zero Waste kommer att lösa problemen. Jag vet! Men det betyder inte att jag tänker totalskita i det i fortsättningen. Det betyder inte att det inte skulle vara viktigt. För att ZW är något jag sysslar med betyder det inte att jag tror att inte klädindustrin, djuruppfödningen, övergödning av haven, surt regn och översvämningar är enorma problem. Jag fattar ju det. Men ibland väljer jag att skriva om en pytteliten grej. En fluglort i mängden av allt annat. Men som ändå - när man ser på helheten - är hur viktigt som helst.

Min blogg är menad för alla. Därför skriver jag inte natriumklorid när jag syftar på salt eller förklarar hur klimatförändringen sker i minsta lilla detalj. Då skulle ingen förstå. Läsarna skulle stå där som frågetecken som ogärna återvänder. Min blogg skulle bli en plattform endast för de lite extra utbildade professorerna som själva arbetar inom Sustainability Management och andra personer som bara vet lite mer än andra om ämnet i fråga. Min blogg skulle inte inkludera alla. Men nu gör den det. Den är skriven för just Dig, vare sig du är ung, gammal, påläst eller ny. Min blogg är för alla och i den skriver jag vad jag vill!

* Om ni vill läsa en oslagbar text om just fördomar gentemot människor som inte riktigt ännu är veganer, ja då skall ni läsa denna text.

 

Publicerad 22.09.2016 kl. 08:00

Huvudstatligt och härligt

Hejsan svejsan, idag har det varit full rulle kan man säga. Började dagen med skola och en lövplockarpromenad, läste klart en kursbok och skall strax skriva några sidor om den men innan det sprang jag iväg till läkarstationen pga kufiska symptom i magen och fick det bevisat för mig att jag har feber och andra otrevligheter och därefter traskade jag hem, tog bussen till mamma och pappa och mycket mycket mer och nu har jag landat i soffan. Jag har dessutom glädjen att säga att jag tar minisemester och åker alltså imorgon till Helsingfors för att fira veckoslutet där med min pojkvän. Vi får bo hos Stina vilket skall bli finfint i den vitaste av vita lägenheter. På grund av att mitt senaste försök till videoblogg blev totalt misslyckat (ni har inte sett det avsnittet därför) kommer jag att filma mycket där och satsa på lite mer av den ack så härliga ZW-livsstilen. Ser mycket framemot det. Behöver verkligen miljöombyte.

Nu skall jag dock ta tag i min virtuella tangentbordspenna och börja reflektera över Konsten att vara kvinna, som förövrigt hamnar i topp två av världens roligaste böcker tillsammans med Hundraåringen. Läs!

Publicerad 21.09.2016 kl. 20:49

Mormors ekotips

Publicerad 21.09.2016 kl. 07:00

Du kan förändra världen

En vanlig tanke hos många är att det inte spelar någon roll vad de gör gällande ett problem - för de är bara en person i världen, en liten fluglort utan möjlighet att ändra något. Jag har aldrig riktigt förstått det här, jag menar kvinnor skulle väl inte ha rösträtt idag om det inte var för att någon någongång sade STOPP! Jag vill också höras och sakta men säkert fick med sig en stor skara människor som alla ville demonstrera för samma sak. Och vips, var rösträtten här. Men okej, den här ena personen borde väl aldrig ha sagt något för det har ju ingen skillnad vad en person gör.......

Eller?

Ja, ni fattar. Sluta tänka att inte just Du skulle kunna påverka. Ingen skillnad vad det handlar om ens - miljö, feminism, djurens rätt, att bekämpa rasism, att hjälpa kompisen genom en depression. Vad som helst. Allting börjar med att någon vill skapa förändring och även om det tar tid så är alla steg mot ett bättre håll ett lyckande. Så visst kan just Du påverka. Du kan påverka massor. Du kan förändra massor. För du har makt.

Jag har kämpat för miljön sedan jag var barn. Det här är faktiskt den andra miljöbloggen jag haft! Den första skrev jag då jag var i högstadiet och önskade mig en kompost i trettonårsdag (haha tänk på det ni). Min miljöblogg förändrade många personers sätt att tänka, även om det endast var en miniliten plattform med tjugo läsare per dag. Idag skriver jag här på Grön i Åbo och får så ofta höra hur någon gjort en tvärvändning i sin livsstil tack vare mina tips och mina idéer. Och om någon ännu vill säga att detta inte är detsamma som att påverka som en ensam person så tycker jag att denna någon skall försöka sova lite extra gott inatt och imorgon vakna med mer välformulerade funderingar.

Att som ensam person försöka påverka kan visserligen kännas som fummel i mörkret och som ett evigt kämpande utan slut. Det kan kännas som att man kastar ur sig idéer lika effektivt som en magsjuk kastar upp maten - utan att man ser någon form av förbättring någonstans. Men så plötsligt en dag kommer någon fram till en eller skickar på Facebook-chatten eller citerar en i sin egen blogg eller kommenterar under något inlägg och säger att det jag gör inspirerar hen och många fler till att göra bättre val i livet. Och det vore väl galet att inte känna sig smickrad. För det är ju som att känna ett verkligt betongblock falla från axlarna. Att veta att man på riktigt har gjort skillnad genom att dela med sig av det man vet, kan och tänker. Och det är det som är så fint. Att alla människor kan påverka.

Publicerad 20.09.2016 kl. 18:00

Greenz

Visste du att färgen grön kan fungera lugnande på en? Och att den gör det lättare för oss att koncentrera oss? Grönt är skönt. Jag försöker sakta men säkert ta in fler växter i mitt hem och äta mer grönt. För att allt som kan förknippas med ordet grönt är positivt. Jag älskar även olika synonymer som grönis etc. Så puttenuttigt och positivt. Grönis-Julia.

Publicerad 20.09.2016 kl. 07:00

Lösviktsparadiset

I samarbete med Punnitse ja Säästä Hansa

Det var en gång en helt underbar butik med oändligt många produkter i lösvikt. Som Zero Waste-människa ser jag lösvikt som något av det allra finaste i matkonsumtionsväg. Jag har alltid med mig egna påsar då jag köper hem något från Punnitse ja Säästä, för att ytterligare minska mängden avfall i världen. Den här gången trillade kikärtor, linfrön och röda linser ner i mina skruttiga papperspåsar och så nappade jag en burk kokosolja från hyllan.

Den härliga hjälpsamma personalen är ett stort plus och ännu en orsak varför jag gärna går in i butiken som i Åbo hittas i Guldhuset i Hansa. Det ekologiska utbudet är dessutom enormt, jämfört med på många andra ställen, så jag känner mig alltid belåten efter en runda där. Punnitse ja Säästä verkar också gilla en form av Zero Waste då de bl.a. har olika oljor och Ole Hyvä-märkets schampo som går att köpa i lösvikt. Man köper bara en tom flaska i valfri storlek från dem och sedan kan man fylla på i butiken efterhand att det tar slut. Jag har ingen annanstans i Åbo sett att man skulle kunna göra så och lyfter verkligen på hatten för en idé som denna. Alla butiker borde sälja vätskor och oljor i lösvikt, tänk så vacker världen skulle vara då och så lite flaskor som skulle slängas i onödan.

Nu undrar du kanske varför jag tycker att just du skall besöka fantastiska Punnitse ja Säästä, och här kommer mitt (mina) svar:

Många bönor, linser m.m. är torkade och ekologiska och på så vis mycket billigare än t.ex. färdigkokta sådana på burk. Eftersom en så stor del dessutom säljs i lösvikt i stället för i olika paket och påsar, kan man minska sitt (och världens!) avfall markant - speciellt om man har med sig egna påsar man använder om och om igen. Avfallsbergen på vår jord är otäckt stora och ett allvarligt miljöproblem. Sakta men säkert kan vi ta ner dem genom att se över våra egna vanor och vår egen konsumtion. Ett otroligt bra sätt att gör det är att minska på förpackningar gällande maten vi äter. Och Punnitse ja Säästä hjälper ju oss där. Därför älskar jag den butiken så mycket som jag gör, och känner mig hedrar att ha möjlighet att utföra det här samarbetet. Så vad väntar du på? Marsch, marsch till din närmaste PjS!

Yhteistyössä Punnitse ja Säästä Hansa

Olipa kerran ihana kauppa rajattomilla määrillä irtonaisia tuotteita. Zero Waste-henkilönä rakastan irtotuotteita ja se on mielestäni mitä parasta ruoankulutuksessa. Otan aina omia pusseja mukaan kun käyn ostamassa jotain kotiin Punnitse ja Säästä-kaupasta, jottei roskavuoret kasvaisi enää entisestään​. Tällä kertaa sain mukaan pellavansiemeniä, kikherneitä ja punaisia linssejä minun ryttyisiin paperipusseihin, ja samalla nappasin myös mukaan purkin kookosöljyä hyllyltä.

Punnitse ja Säästän ihana henkilökunta on myös iso plussa ja toinen syy miksi aina päätän tulla takaisin ostoksille. Turun kauppa sijaitsee nykyään Kultatalossa Hansassa. Luomuosasto on paljon isompi kuin monessa muussa paikassa, ja sitä minä tietysti arvostan todella paljon. Punnitse ja Säästä vaikuttaa myös pitävän Zero Waste-periaattesta, sillä he myyvät erilaisia öljyjä ja muun muassa Ole Hyvä-merkin shamppoota irtotavarana​. Ensin pitää vain ostaa tyhjä pullo valinnaisessa koossa heiltä, ja sen jälkeen sitä saa täyttää uudelleen ja uudelleen. Ajatelkaa jos jokaisessa kaupassa olisi tällaisia mahdollisuuksia - miten kaunis tämä maailma olisikaan! Ja jätteet maailmassa vähentysivät oikeasti.

Nyt mietit ehkä miksi kannattaa asioida juuri Punnitse ja Säästä-kaupoissa, joten tässä tulee vastaus:

Monet pavut ja linssit y.m. myydään luomuna ja kuivatettuina, ja maksavat yleensä vähemmän kuin esimerkiksi valmiiksi keitetyt sellaiset purkissa. Kun niin iso osa kaupan tuotteista myydään irtonaisina eikä erilaisissa pakkauksissa ja pusseissa, maapallon jätteet vähentyvät ihan oikeasti - varsinkin jos ottaa oman pussin mukaan jota käyttää monta kertaa uudestaan. Jätevuoret ovat iso ympäristöongelma joita voimme vähitellen pienentää tekemällä parempia ostopäätöksiä kuluttajina. Ostamalla Punnitse ja Säästä-yritykseltä tämä onnistuu aika hyvin! Siksi myös rakastan juuri tätä kauppaa niin paljon ja minulla on kunnia saada kirjoittaa ja tehdä yhteistyötä sellaisen paikan kanssa. Joten mitä odotat? Mars, mars ostoksille PjS:ään!

Publicerad 19.09.2016 kl. 14:00

SMOOTHIEMÅNDAG: Persika & päron

Den här smoothiemixen var ett resultat av ett Zero-matsvinnskylskåp. Jag får ofta en massa gratismat från föräldrar och pojkväns föräldrar och så vidare och tyvärr är det lätthänt att maten hinner bli dålig innan jag är ens halvvägs igenom kylskåpet. Det irriterar mig och därför bestämde jag mig för att börja kämpa mot matsvinnet på riktigt. Den här smoothiesen (heter det så?!) är gjord på en massa halvdålig restfrukt och supergod ändå!

Du behöver:

2 bananer
½ persika
1 mjukt päron utan skal
lite vatten

Mixa allt och njut! Den här är lite som godis, väldigt söt och bra.

Varför är den hälsosam?

Banan
Innehåller långsamma kolhydrater, är vitaminrik och kan förhindra cancer. Dessutom har den en bra funktion för smoothies: den ger hälsosam sötma och dessutom stadga till drycken.

Persika
En C-vitaminrik frukt med cancerförebyggande egenskaper. Persikan innehåller också en hel del kalium och järn och är således bra för musklerna och vårt blod.

Päron
En frukt som är bra för ditt blodsocker och samtidigt väldigt fiberrik, vilket underlättar matsmältningen. Precis som persikan är även päronet rikt på kalium.

Publicerad 19.09.2016 kl. 07:00

En solhälsning

Hej bloggis! Väldigt kul med så många nya besökare efter intervjuerna i vissa av de finlandssvenska dagstidningarna. Känns jättejättebra. Klockan är typ ingenting och det är söndag, men finns det något som är skönt så är det att vakna upp före resten av staden gjort det. Och med det här ljuset sipprande in genom fönstren så kan jag inte klaga. Idag blir det stäning, skolarbeten och att få någon ordning på hela nästa veckas bloggvärld. Alltid roligt men inte nödvändigtvis lätt. Hur som, nu skall jag hugga tänderna i min morgongröt (ni vet, det är ju som känt ett verkligt tuggmotstånd) och sedan sätta igång med allt som jag bör bocka av innan 00:00. Tjo!

Publicerad 18.09.2016 kl. 08:19

Plastet

Kan vi tala om plast, tack? Det är nämligen så att när jag valde att börja min Zero Waste-livsstil, så fick jag säga farväl till plastet. Har det varit svårt? Har det varit ett hevetiskt beslut? Nja, nej. Svårt på det viset att vissa anser att man skall paketera in alla ekoråvaror i slutna plastpåsar innan de säljs i butiken, men annars har det varit bland det bästa jag någonsin gjort. Att inte släpa hem plastpåsar, plastlådor och plastfolie. Att ha en diskborste i trä. Att göra sin egen deo i stället för att köpa konventionell. Det här har utan tvekan varit det mest empowering jag någonsin fått erfara.

Så varför använder människor ändå plast dagligen och i stora mängder? För att det är bekvämt.

Men det behöver inte vara det enda bekväma alternativet. Det behöver inte vara svårt att slänga in (eller alltid ha) en tygkasse i skolväskan. Det behöver inte vara svårt att köpa kött i lösvikt i egna lådor och det behöver inte vara svårt att tacka nej till ett sugrör. Det gäller bara att orka och våga. Orka förbereda dig med en tygkasse, glasburk för smoothie, återanvändbar låda för kött eller take away-mat och en handduk som får fungera som servett.

Så kan du (om du inte redan gör det) tacka nej till plastpåsen nästa gång? Och har du glömt tygkassen hemma kanske du kan bära dina varor i famnen? Jag har gjort det mången gång och jag är fortfarande helt glad och välmående. Man överlever utan plast. Man gör det nog.

Publicerad 17.09.2016 kl. 17:00

Julia / Grön i Åbo

Välkommen till min blogg om en hållbar livsstil! Jag lägger mycket fokus på zero waste-livsstilen som blivit en stor del av min vardag, samtidigt som jag försöker varva med allt möligt annat som humor, recept, inredning, second hand m.m. Hoppas du trivs!

Alla bilderna är mina om inte annat nämns.

Kontakt: groniabo@gmail.com

Följ mig på Instagram!

Gilla mig på Facebook!